Benaugmentation (käkbensuppbyggnad)

Har du fått höra att benet är “för tunt” för implantat? Då kan käkbensuppbyggnad vara lösningen. Här förklarar vi metoderna, läkningstiden, riskerna och hur du maximerar chansen till ett lyckat resultat – med enkelt språk.

• Varför behövs det? Efter tandförlust krymper käkbenet. För smalt/lågt ben ger osäker förankring för implantat.

• Vad görs? Kirurgen lägger till ben/benersättning och täcker med membran så att kroppen kan bygga nytt ben.

• När? Före implantat (stegvis) eller samtidigt som implantatet sätts – beror på benmängd och metod.

• Läkning: Vanligtvis några månader innan nästa steg.

• Viktigt: Rökstopp, god munhygien och noggrann eftervård ökar prognosen.

Vanliga metoder – enkelt förklarat

1) Styrd bennybildning (GBR – Guided Bone Regeneration)

• När: För att bredda/bygga ut mindre till medelstora defekter.

• Hur: Benersättning (ibland blandad med eget ben) placeras där det saknas volym och täcks med ett membran som skyddar under läkning.

• Implantat: Ibland samtidigt, ibland efter läkning.

2) Sinuslyft (överkäkens bakre del)

• När: När bihålan “sjunkit ned” och benhöjden är låg.

• Typer:

  • Lateralt sinuslyft: Fönster i sidan av käkbenet för större lyft.

  • Krestalt/”internt” sinuslyft: Via borrkanalen, för mindre höjningar.

• Implantat: Kan sättas samtidigt vid tillräcklig kvarvarande höjd, annars efter läkning.

3) Blocktransplantat (autologt benblock)

• När: Vid större brister i bredd/höjd.

• Hur: Ett litet benblock tas från annat område (t.ex. hakan eller ramus) och fästs med små skruvar där ben saknas. Ofta kombineras med membran/benersättning.

4) Kamsplit (ridge split)

• När: Smal benkam som behöver breddas.

• Hur: Kammen delas försiktigt och breddas; benersättning kan fylla mellanrummet. Ibland sätts implantaten direkt.

5) Distraktionsosteogenes / “tenting”-tekniker

• När: För utvalda större vertikala höjningar.

• Hur: Benet separeras kontrollerat och får “växa till” mellan segmenten; används mer selektivt.

Material som används:

• Eget ben (autologt) – hög biologisk potential.

• Allograft/xenograft/syntetiska benersättningar – stabil volym, undviker extra operationsområde. Ofta kombinationer.

Är du en lämplig kandidat?

Du passar ofta om du:

• Har god allmänhälsa och stabil munhygien.

• Har behandlad tandköttssjukdom och fria från aktiva infektioner.

• Kan avstå rök/snuss under läkning (starkt rekommenderat).

Extra bedömning behövs vid: okontrollerad diabetes, vissa läkemedel (t.ex. som påverkar benomsättning), starkt tunn slemhinna eller kraftig bruxism.

Så går behandlingen till – steg för steg

1. Planering & röntgen (CBCT): Mäta benets höjd/bredd, välja metod.

2. Bedövning (ibland sedering): Du är smärtfri under ingreppet.

3. Kirurgi: Preparera området, placera ben/benersättning, stabilisera och täcka med membran.

4. Sutur: Såret sys; skruvar/ fixering kan behöva avlägsnas senare.

5. Läkning: Benet mognar under veckor–månader.

6. Implantat: Sätts samtidigt eller efter läkning beroende på metod och benstabilitet.

7. Kontroller: Uppföljning med klinisk kontroll och röntgen vid behov.

Läkningstid – vad är rimligt?

• GBR/mindre augmentationer: ca 3–6 månader.

• Blocktransplantat/större höjningar/sinuslyft: ca 4–9 månader, beroende på omfattning och individuell läkning.

• Provisorier: Ibland möjligt under läkning (ej belastande på området).

Din kirurg avgör när benet är tillräckligt moget för nästa steg.

Eftervård: så läker du tryggt

Första dygnen

• Kyla mot kinden 10–15 min i omgångar.

• Receptfri smärtlindring enligt ordination (om du tål).

• Mjuk/ljum kost, tugga på motsatt sida.

• Ingen rök/snuss/alkohol – försämrar blodflöde och läkning.

• Hygien: Borsta övriga tänder som vanligt; undvik operationsområdet första dygnet, därefter försiktigt.

• Sköljning: Endast enligt instruktion (saltvatten/klorhexidin vid behov).

Fortsatt läkning

• Svullnad/blåmärke är normalt 2–5 dagar.

• Stygntagning vanligtvis efter 7–14 dagar.

• Undvik tryck: inga proteser som skaver på området; inga intensiva träningspass första 48–72 h.

• Återbesök för kontroll enligt plan.

Sök vård akut vid: tilltagande svullnad, feber, var, domningar, ihållande blödning eller smärta som inte ger med sig.

Risker och möjliga komplikationer

• Infektion/sårdehiscens (såret öppnar sig).

• Membranexponering eller att transplantatet förlorar volym.

• Bihålepåverkan vid sinuslyft (täppa/obehag).

• Känselpåverkan (framför allt i underkäken vid större ingrepp).

• Otillräcklig bennybildning som kräver kompletterande åtgärd.

Noggrann planering, rökstopp och god hygien minskar riskerna.

Vanliga frågor (FAQ)

Gör det ont?
Ingreppet görs under lokalbedövning. Efteråt är ömhet/svullnad normalt och kan oftast hanteras med ordinerad smärtlindring.

Kan implantatet sättas samtidigt?
Ibland, om benets stabilitet räcker. Annars väntar man tills benet mognat.

Hur länge måste jag vänta på min slutkrona?
Från några månader upp till omkring ett halvår eller mer vid större augmentationer – beror på metod och individuell läkning.

Är eget ben bättre än benersättning?
Båda fungerar. Valet styrs av defektens storlek, estetik, donationsställe och dina önskemål. Ofta kombineras materialen.

Vad kostar det?
Kostnaden varierar med metodens omfattning (mindre GBR < sinuslyft/block < kombinerade ingrepp). Be om tydligt kostnadsförslag efter planeringen.

Alternativ om augmentation inte är möjlig

• Korta eller vinklade implantat där benhöjd/bredd är begränsad.

• Bro eller avtagbar protes som inte kräver implantat.

• Zygomatiska implantat (specialfall i överkäkens bakre region, specialistfall).